Smärta

Jag är verkligen helt kass på att hantera smärta. Och nu pratar vi fysisk sådan, för psykisk smärta kan jag hantera. Men åter till den fysiska smärtan. Jag har sådan tandvärk att jag håller på att dö!! Eller käken är det väl mer jag har ont i. Svårt att förklara, men ont gör det.

Skulle gå och äta hos Gunilla innan ikväll med mamma.. det gick ju inte så bra med tanke på att jag knappt kan öppna munnen. Men jag kämpade på en stund men självklart så började det göra alldeles för ont så jag bröt ihop helt och tårarna sprutade åt alla håll och kanter. Då kände jag mig inte så stor. Så det blev att proppa i sig lite tabletter och gå hem och lägga sig efter att tårarna slutat rinna, fast dom fortsatte givetvis så fort jag satte foten innanför dörren här hemma. Så imorgon ska det ringas till tandläkaren.. inte kul med tanke på att jag inte kan gapa, hur fan ska dom då kunna se vad som är fel? :/ Sen att jag har tandläkarskräck gör inte det hela bättre. Jag hoppas verkligen bara att det är nån inflammation av nåt slag så det räcker med lite pencilin och sen är det bra. Vill verkligen inte dra ut visdomstanden. Men med den turen man besitter så kommer jag säkert få göra både det och käka pencilin.

Gaaaaaah. >_< Förstår inte hur det ska gå till. Kan bara öppna munnen så pass mycket att jag får in gafflen med en pytteliten bit potatis på. Hoppas hoppas hoppas inte att det kommer behövas dras ut nånting för då kommer jag inte överleva morgondagen. OM jag nu lyckas få någon tid imorgon. Men det måste jag få för jag överlever nog inte helgen utan att det görs någonting åt det.

Jaja, nu har jag gnällt av mig lite. Ska slänga mig i soffan och tycka synd om mig själv lite till nu..

Peace out